Slöjd för musik

När jag är hemma i mitt föräldrahem händer det ju kanske som bekant att jag hittar lite halvudda grejor som varit Farfars. Tycker det är kul att delamed mig 🙂

Kicki Englund Frost  Skrev en kommentar på det här inlägget ”Men var det verkligen så han använde näverbitarna? Fanns det inte någon variant som de hade i munnen och blåste genom?”
Och efter lite googlande visade det sig att jag hade HELT FEL angående hur spelnäver används.
Jag är inte så mycket till musiker och tog för givet att spelnäver är plektrum eftersom de har liknande form, men så är inte fallet.

Det är en himla tur att jag har så kunniga bloggläsare, som delar med sig till mig av sin kunskap. Alla bildtexter är felaktiga, men får stå kvar ändå…

Näverlapp, ett enkelt, mycket gammalt, instrument som består av en en tunn näverbit, ett par-tre centimeter i fyrkant. Lappen, som har rundad överkant, placeras mellan läppen och tänderna i nederkäken. När en tunn luftstråle passerar kan resultatet bli en stark och klar ton i samma tonläge som en klarinett fast med mindre omfång, cirka en och en halv oktav. När en näverlapp blir uppblött av saliv, vilket sker redan efter några minuter, så fungerar den sämre. Även klangen har vissa likheter med en klarinett.” Citatet saxat härifrån.

Tur att Fästmannen spelade försiktigt så inte nävret tog någon skada. Nästa gång färden bär hemmåt Dalarna ska jag testa att försöka få ljud i näverlapparna på det sättet som det är tänkt.

Kanske ett fickur?

Kanske ett fickur?

Ordningsam var han också Farfar, helt riktigt innehåller asken spelnäver, som det står på lappen

Ordningsam var han också Farfar, helt riktigt innehåller asken plektrum av näver.

"Fått av Erik Arvs 5/7 81 Hedemora" Noga uppmärkt av Farfar.

”Fått av Erik Arvs 5/7 81 Hedemora” Noga uppmärkt av Farfar.

Fästmannen provspelar. Omdöme: Sköna att hålla i, men för tunna.

Fästmannen provspelar. Omdöme: Sköna att hålla i, dock för tunna. Men gör man egna får man ju bestämma tjockleken alldeles själv 🙂

Annonser

3 kommentarer

  1. juli 1, 2012 den 11:42 e m

    Kul, och vilken vacker förvaring, det är klart man kan gamla klockor som plektrumask. Men var det verkligen så han använde näverbitarna? Fanns det inte någon variant som de hade i munnen och blåste genom?

    • Elin said,

      juli 1, 2012 den 11:48 e m

      Tack för att du delar med dig av dina kunskaper! Jag tog för givet att det var plektrum efter som de hade sån form. Nu har jag googlat runt och vist stämmer det som du säger! Ska genast ta och skriva om inlägget 🙂

      • juli 2, 2012 den 4:36 e m

        Åh för all del det var så lite. Jag har någon gång hört någon spela på näver, det var ärligt talat ingen höjdare. Men kolla med Folkmusikens hus i Rättvik, där vet dom säkert mera och eventuellt finns det någon inspelning.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: